Hur talade människorna i äldre tid?

DAUM
Dialekt-, ortnamns-
och folkminnes-
arkivet i Umeå

Här kan du lyssna på dialekter från Norrbotten och Västerbotten. Man brukar säga att de genuina dialekterna talades inom socknarna. Detta gäller då främst de gamla storsocknarna. Klicka på den socken vars dialekt du vill lyssna på. Varje inspelning tar 20-90 sekunder att spela upp och inspelningarna återges också i text; transkriberad (avskriven), och översatt till riksspråk (tolkad).  (Ljudfilerna är lagrade i .mp3-format.) 

Klicka på den samiska flaggan! Här kan du också lyssna på de samiska språken
 (Klicka på flaggan.)

Nybyggarna färdades längs älvarna och bosatte sig längs älvdalarna. På så sätt kom sättet att tala också att huvudsakligen utbreda sig längs älvdalarna. Kartan över dialektområdena är hämtad från Norrländsk uppslagsbok, bd 3 s. 319, och bygger delvis på den sammanställning som gjorts av Per-Uno Ågren och Karl-Hampus Dahlstedt i boken Övre Norrlands bygdemål, sid. 230 (Bjästa 1980). 


(Kartan återgiven med tillstånd från 
Norrlands universitetsförlag.)

 

 Kartans indelning återger det system som DAUMs samlingar är inordnade efter, och beskriver den sockenindelning som gällde intill kommunindelningen av den 1/1 1952. Termen socken betecknade fram till dess indelningen i kyrklig och borgerlig primärkommun.

Jokkmokks socken, xx kB Umeå socken, 86 kB Sävar socken, 291 kB Bygdeå socken, 338 kB Nysätra socken, xx kB Lövångers socken, xx kB Bureå socken, xx kB Skellefteå socken, 187 kB Byske socken, 543 kB Hortlax socken, 228 kB Norrfjärdens socken, 199 kB Nerderluleå socken, 167 kB Råneå socken, xx kB Töre socken 216 kB Nederkalix socken, 279 kB Nedertorneå socken, xx kB Karl Gustavs socken, xx kB Hietaniemi socken, xx kB Övertorneå socken, xx kB Pajala socken, xx kB Karesuando socken, xx kB Jukkasjärvi socken, xx kB Gällivare socken, xx kB Överkalix socken, 323 kB Edefors socken, 271 kB Överluleå socken, 291 kB Älvsbyns socken, 132 kB Piteå socken, xx kB Jörns socken, 202 kB Norsjö socken, 124 kB Burträsk socken, 196 kB Degerfors socken, 800 kB Vännäs socken, 520 kB Nordmalings socken, 569 kB Hörnefors socken, xx kB Holmöns socken, xx kB Bjurholms socken, 366 kB Örträsk socken, xx kB Fredrika socken, 260 kB Lycksele socken, xx kB Malå socken, 95 kB Arvidsjaurs socken, xx kB Arjeplogs socken, 742 kB Sorsele socken, 358 kB Stensele socken, 430 kB Tärna socken, xx kB Vilhelmina socken, 228 kB Dorotea socken, 326 kB Åsele socken, 126 kB Österbotten, xx kB Tärendö socken, xx kB Junosuando socken, xx kB Korpilombolo socken, xx kB Sydsamiska, 292 kB Nordsamiska, 330 kB Socknar i övre Norrland

 

Kopior av kartor och dialektexempel får göras endast för enskilt bruk. För all annan användning
krävs tillstånd från Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå.

 

Avskrifterna av dialektexemplen är utförda med normalalfabetet i en s.k. grov beteckning där inga fonetiska specialtecken förekommer. Eftersom alfabetets tecken inte räcker till för att beskriva alla ljuden i det talade språket har vissa tecken fått ett förändrat ljudvärde. Det förändrade värdet markeras i transkriptionerna med kursiv stil, fet stil eller med versaler.
d (kursiv) motsvarar riksspråkets rd ex. håd 'hård'
n (kursiv) motsvarar riksspråkets rn ex. vinten 'vintern'
t (kursiv) motsvarar riksspråkets rt ex. bått 'bort'
e, i, ä (fet kursiv) kort vokal
L "tjockt l" ex. mjöL 'mjöl'
R s.k. överartikulerat r ex. väRdn 'världen'
sj sje-ljud skrivs konsekvent sj ex. fösjtås 'förstås'
tj tje-ljud skrivs konsekvent tj ex. tjör 'kör'
/ / markerar intervjuarens repliker
/---/ markerar utelämnade partier 
[ ] markerar kommentarer

 

Uppdaterad den 12 mars 2003 av Ola.Wennstedt@sofi.se.